Jag har blivit arkitekt!
|
Vardagsbrus
![]()
0
Jajamen ni hörde rätt!
Tre veckor framöver kommer jag inneha mitt nya ämbete innan praktiken tar slut och jag kastas tillbaka till verkligheten och skolan. Men fram tills dess lever jag i min egen lilla solskensvärld och sitter vid ett sofistikerat skrivbord och låtsas vara sofistikerad hela dagarna.
Jag har fått en rulle med smörpapperstunnt skisspapper, ett block med tjockare papper att skriva ner smarta idéer i, massor av olika sorters pennor, en skum linjal med tre kanter (va?), diverse kartong och skumplastbitar att bygga husmodeller med.... kort sagt har jag asmycket profesionell utrustning och känner mig fett viktig där jag sitter vid mitt sofistikerade skrivbord. Detta trots att projektet jag håller på med (att rita ett attefallhus åt en kund) egentligen inte är på riktigt. "Kunden" är en tjej som jobbar på kontoret och "huset" ifråga kommer antagligen aldrig byggas. Jag vet allt detta men ändå så kör jag på i tron att detta är ett sjukt seriöst och i allra högsta grad verkligt projekt. I morse var jag t.ex. i "kundens" trädgård och fotade och mätte upp avstånd. Mina fötter blev dygnsura och kalla av daggen, men vad gör man inte för konsten...
Problemas problemas
|
Vardagsbrus
![]()
0
Ni kanske har märkt att jag den senaste tiden lagt upp väldigt mycket inlägg med bilder från instagram? Det beror på följande:
a) Jag är lat.
b) Många händelser som är värda att nämna har jag redan lagt ut på instagram och då är det väldigt smidigt att bara använda samma bild. (=jag är lat)
c) Jag går inte runt med en systemkamera hela tiden och även om jag gjorde det skulle det inte bli några bilder för...
a) Jag är lat.
b) Många händelser som är värda att nämna har jag redan lagt ut på instagram och då är det väldigt smidigt att bara använda samma bild. (=jag är lat)
c) Jag går inte runt med en systemkamera hela tiden och även om jag gjorde det skulle det inte bli några bilder för...
d) KAMERAN ÄR SÖNDER! :((((
Mitt hjärta grät floder. Ett litet tag. Väldigt litet faktistk. För dels var den vi hade inte särskilt bra och dels så bestämde sig mamma och pappa ganska snabbt för att vi ska köpa en ny. En mycket FINARE, BÄTTRE och COOLARE! Nämligen denna skönhet:
En Canon EOS 5D mark II, vilket är en kamera som ligger precis i gränsen mellan hobbyfotograf och proffs. De har slutat tillverkas i fabrik men finns tillgägnliga för bra pris begagnat, så vi tänkte slå till på en sån. Tjoho är så glad, här ska fotas snygga bilder...
Perks of having småbarn på besök...
|
Vardagsbrus
![]()
0
... är att man har en helt legit anledning till att leka i bollhav och rutchekanor hur mycket man vill!
Dock har jag insett att barn måste ha sjukt bra konditon för hur f*n orkar de annars springa runt och leka non stop? Själv blev jag ju typ trött efter en halvtimme medan barnen fortfarande ville vara kvar och leka efter 3,5 h...
Senare på eftermiddagen skulle vi på promenad och gissa vilka som FORTFARANDE hade energi att stanna till och leka i varje lekpark vi passerade? Inte var det jag i alla fall...
Nu ska jag mysa med godis och film, ha en gosig lördagskväll!
Välkommen till ytterliga en välplanerade och strukturerad dag i Idas genomtänkta liv.
|
Vardagsbrus
![]()
0
Idag skulle jag på slutkontroll hos tandregleringen för att checka att tänderna satt där de skulle även efter att tandställningen var borta. Det gjorde dem.
Det var dock extremt nära att jag missade tiden eftersom jag kl. 09.15 insåg att jag hade tandläkartid kl. 09.20. Kastade mig ut från kemilektionen och köttade iväg på cykeln trots regn, motvind och allmänt jävlig cykelväg. Lyckades som genom ett under bli endast 4 minuter sen och satt därefter flåsande i tandläkarstolen i en sisådär 7 minuter innan jag fick cykla tillbaka igen. Kändes väldigt ovärt.
Som för att fortsätta denna allmänt vimsiga och stressiga dag så insåg jag några saker i skolan
1. Jag har kemiprov imorgon
2. Jag ska även sova över på skolan imorgon eftersom vi har den årliga tjejkvällen.
3. Jag har engelskaprov i övermorgon.
4. Jag har inte pluggat inför något av dessa prov och helt glömt bort tjejkvällen.
Bra jobbat där Ida! :D
1. Jag har kemiprov imorgon
2. Jag ska även sova över på skolan imorgon eftersom vi har den årliga tjejkvällen.
3. Jag har engelskaprov i övermorgon.
4. Jag har inte pluggat inför något av dessa prov och helt glömt bort tjejkvällen.
Bra jobbat där Ida! :D
Men hallå man ska ju se det positiva i livet och inte allt negativt!! Tändläkaren tyckte ju i alla fall jag hade fina tänder så jag får väl i värsta fall hoppa av skolan och försörja mig som tandkrämsmodell istället.
Jag vet inte vad som händer
|
Vardagsbrus
![]()
1
... men designen på bloggen har fackat ur! :(
Typsnitten pch bilder gör lite som de själva vill trots att jag inte ändrat en enda grej. Eftersom jag ändå måste sätta mig ner och gå igenom detta så tänkte jag passa på att göra en ny design i hopp om att det ska väcka blogginspirationen till liv på nytt. Det går ju bevisligen inte så bra för mig med det här att blogga...
Kebnekaise del 2 är på G för den som undrar! Och det så kallade önskeinlägget likaså. Håll ut håll ut och fortsätt kika in här under tiden, för den som väntar på något gott... väntar i och för sig ofta för länge, men belöningen kommer tillslut!
Ikväll ska jag ut och njuta av Västerås kulturnatt. Förfestar tillsammans med min pojkvän Hugo.
Han är visserligen lite hårig men jag är inte så jäkla kräsen så det går bra ändå.
Kebnekaise - del 1
|
Resor och äventyr
Direkt efter att jag avslutat min sista arbetsdag på sommarjobbet så åkte vi de 42 milen från västkusten hem till Västerås. Vi kom hem någon gång runt 9-10 på kvällen och packade konstant ändå till halv 2 på natten. Helt slutkörda gick vi och la oss för att sedan vakna upp 07.00 dagen därpå, sätta oss i bilen och börja den 120 mil långa färden norrut. Vi körde och körde. Stannade bara lite då och då för att äta och gå på toa. Efter 12 h var vi tillslut framme i utkanten av Kiruna där vi stannade till på en random camping, slog upp våra tält och somnade som stockar.
Dagen därpå gick vi upp tidigt igen eftersom mina föräldrar bokat in en rundtur i LKABs gruva kl. 09.00. Vi åt frukost på parkeringen utanför turistinformationen innan vi satt oss i bussen som körde oss ner i gruvan. Besöket var faktiskt både väldigt häftigt och intressant. Besöksdelen av gruvan såg ut som värsta Batman grottan med fancy blått ljus längs väggarna och vita hjälmar i långa rader.
Efter gruvan satt vi oss i bilen och körde den sista biten från Kiruna till Nikkaluokta som är utgångspunkten för alla som ska ta sig mot Kebnekaiseområdet. Vi lagade lunch på stormkök, packade om våra väskor och vandrade sedan iväg.
Allt var väldigt fint. Över alla myrar fanns små spångar och runt omkring porlade klara fjällbäckar. Jag fick ett akut behov av att dricka vatten ur en av dessa och var nära att tippa i p.g.a. 16 kg tung ryggsäck som fick framåtvikt.
![]()
0
Vet att det varit tyst rätt länge här på bloggen, men eftersom jag har som princip att inte be om ursäkt får min avsaknad av inlägg så tänker jag inte heller göra det. Inte heller tänker jag komma med långa bortförklaringar om varför jag varit så inaktiv, jag har helt enkelt inte haft ork, tid eller lust.
Men nu har lusten kommit tillbaka! Jag gjorde ju en hel del spännande saker i slutet av sommarlovet som jag inte delat med mig av. Här kommer därför del 1 av 3 från vårt första äventyr; Kebnekaise.
Direkt efter att jag avslutat min sista arbetsdag på sommarjobbet så åkte vi de 42 milen från västkusten hem till Västerås. Vi kom hem någon gång runt 9-10 på kvällen och packade konstant ändå till halv 2 på natten. Helt slutkörda gick vi och la oss för att sedan vakna upp 07.00 dagen därpå, sätta oss i bilen och börja den 120 mil långa färden norrut. Vi körde och körde. Stannade bara lite då och då för att äta och gå på toa. Efter 12 h var vi tillslut framme i utkanten av Kiruna där vi stannade till på en random camping, slog upp våra tält och somnade som stockar.
Dagen därpå gick vi upp tidigt igen eftersom mina föräldrar bokat in en rundtur i LKABs gruva kl. 09.00. Vi åt frukost på parkeringen utanför turistinformationen innan vi satt oss i bussen som körde oss ner i gruvan. Besöket var faktiskt både väldigt häftigt och intressant. Besöksdelen av gruvan såg ut som värsta Batman grottan med fancy blått ljus längs väggarna och vita hjälmar i långa rader.
Efter gruvan satt vi oss i bilen och körde den sista biten från Kiruna till Nikkaluokta som är utgångspunkten för alla som ska ta sig mot Kebnekaiseområdet. Vi lagade lunch på stormkök, packade om våra väskor och vandrade sedan iväg.
Allt var väldigt fint. Över alla myrar fanns små spångar och runt omkring porlade klara fjällbäckar. Jag fick ett akut behov av att dricka vatten ur en av dessa och var nära att tippa i p.g.a. 16 kg tung ryggsäck som fick framåtvikt.
Efter en sisådär 6 km kom vi fram till Lap Dånalds som ligger vid sjön Ladtjojaure. Härifrån kan man åka en bit med båt vilket förkortade vandringsträckan med en bra bit. Eftersom vi hade betydligt tyngre vandringsträckor framför oss så valde vi att spara på krafterna och istället åka med samefamiljen Sarris båt.
Efter båtturen fortsatt vi vår vandring. Stigen hade blivit lite smalare och slingrigare, men för övrigt var allt lika fint som innan... ända tills det inte var det längre. Visst hade vi sett att mörka moln hade börjat torna upp sig, men ingen trodde att vädret skulle kunna slå om fullt så fort. Plötsligt öppnade sig himlen och vi stod i världens hällregn! Stigen blev till en fors på några sekunder och runt omkring oss åskade och blixtrade det som bara den. Av naturliga själ har jag inga bildbevis på detta så ni får fantisera fram några egna...
När vi efter ytterligare 6 km äntligen kom fram till Kebnekaise fjällstation var vi dyngsura. Som tur var hade regnet tagit slut så vi lyckades slå upp våra tält på en knagglig liten sluttning. Det är endast tillåtet att tälta 200 m från fjällstationen och nu under högsäsong var det krig under alla bra platser som låg på lämpligt avstånd. Vi hängde in alla våra grejer i ett torkrum, duschade, bastade och kröp sen till kojs.
